Föredrag

23 september kl 12-30-13.30
Performativa kläder – att designa av, för och med rörelse
Linnea Bågander
Plats: Rian designmuseum

Foto: Donovan Van Martens

Både i sin forskning och i sitt arbete med kläder och material för kroppar på scen har Linnea Bågander fokuserat på hur kläder kan relatera till rörelse och hur olika material blir till uttryck genom kroppens rörelse. Tillsammans med koreografer och dansare har hon under flera år prövat nya material och uttryck, där kläderna ofta spelar en avgörande roll i koreografierna.

I föreläsningen kommer hon berätta om de olika sätt som kläder och rörelse samexisterar och om hur arbetet nära koreografer fördjupat hennes förståelse för kläder. Föreläsningen kommer innehålla både exempel ur hennes konstnärliga praktik och lite teori från hennes akademiska arbete.

Linnea Bågander är fil. dr. inom området Textil och mode och är lektor vid Textilhögskolan i Borås. Programmet genomförs i samarbete med Rum för Dans och Konst i Halland och är en del av Mode: Yta med djup – Halland 2021.

Mode: Yta med djup – Digitala föredrag i sommar

Under 2021 utforskas mode i Halland – på tretton platser, under olika utställningsperioder. Mode ställs ut som kläder, textilkonst, fotografi, teckning, keramik och kulturhistoria; som dåtid och nutid; som svenskt och internationellt.

I anslutning till projektet arrangeras i sommar en föredragsserie. Samtliga föredrag är kostnadsfria och sker digitalt. Programmet bjuder också på ett kort nedslag i värdkommunernas utställningar och presenteras av Philip Warkander, lektor i modevetenskap vid Lunds universitet.

Länk hittar du nedan, i anslutning till respektive föredrag. Ingen föranmälan. Obs! Föredragen spelas inte in och går därför inte att se i efterhand.

26 maj kl 17.30
Mode i slottsmiljö och drömmen om ett annat liv
Hanna Wittrock
Värd: Kungsbacka, genom Tjolöholms Slott och Kungsbacka konsthall
Länk till föredraget: https://zoom.us/j/95159147898


Foto: Angelina Bergenwall

Mode har ofta använt sig av slottsmotivet – som symbol, fond eller estetik. Det faktiska slottslivet präglas ofta av praktiska begränsningar, medan bilden av det snarare handlar om drömmar och fantasier om ett annat liv, fjärran vardagens stress och monotoni. Genom att studera hur slottsmodet har gestaltats går det att få syn på flera viktiga teman inom modesystemet, kopplat inte minst till frågor om status, hållbarhet och verklighetsflykt. Detta föredrag kommer särskilt att ta fasta på hur slottet som symbol fungerar, både i samklang och som en motvikt till den snabba modecykeln och dess urholkande av kläders symboliska värde.

Hanna Wittrock disputerade i socialantropologi vid Lunds universitet och är idag verksam vid sektionen för företagsekonomi och textilt management vid högskolan i Borås, men har också arbetat mycket med  forskningskommunikation, inte minst genom regelbunden medverkan i SVTs ”Fråga Lund”.

9 juni kl 17.30
Korsettkriget – modeslaveri och kvinnokamp vid förra sekelskiftet
Henric Bagerius
Värd: Halmstad, genom Halmstads konsthall, Hallands Konstmuseum och Friluftsmuseet Hallandsgården
Länk till föredraget: https://zoom.us/j/94827992160

Foto: Sara MacKey

Det sena 1800-talets Sverige präglades av olika rörelser som arbetade för att förbättra människors liv. En av dessa var dräktreformrörelsen som ville befria svenska kvinnor från ett utländskt modeslaveri och förändra deras sätt att klä sig. Symbolen för svenskornas slaveri under modet var korsetten, och vintern 1885 förklarade en grupp kvinnor i Stockholm krig mot klädesplagget. Det blev startskottet för en trettioårig strid mot trånga snörliv och långa klänningssläp. Hör historikern Henric Bagerius berätta om kampen utifrån sin bok Korsettkriget.

Henric Bagerius är docent och universitetslektor i historia och utsedd till excellent lärare vid Örebro universitet. Hans forskning handlar framför allt om samspelet mellan politik, kropp och sexualitet från medeltid till modern tid. Han har ett starkt pedagogiskt engagemang och har tilldelats Örebro universitets pedagogiska pris för sina insatser som lärare.

7 juli kl 17.30
Folkdräkt, kulturarv, svenskhet: omstridda och särskiljande begrepp
Charlotte Hyltén-Cavallius
Värd: Hylte, genom Unnaryds Bonadsmuseum
Länk till föredraget: https://zoom.us/j/91666729044

Foto: Privat

I det här föredraget kommer Charlotte Hyltén-Cavallius att tala om hur insamling och dokumentation av folkligt dräktskick har kommit att forma väl spridda idéer om ”folkdräkt”, ursprung och tillhörighet. Det kommer att beröra vilken roll kulturarvsinstitutioner som exempelvis Nordiska museet och Hemslöjden har spelat, men även det ideella engagemang som drivit arbetet framåt. Vilken roll spelar olika former av folklig, traditionell klädsel idag? Hur värderas, bemöts och hierarkiseras traditionella plagg utifrån bärare och historia?

Charlotte Hyltén-Cavallius är docent i minoritetsstudier, fil. dr i etnologi och arbetar som forskningsarkivarie vid Institutet för språk och folkminnen. Som forskningschef vid Mångkulturellt centrum har hon tidigare verkat i ett flertal projekt kring kulturarvsinstitutionernas roll i samhället vilket syns exempelvis i boken ”Älskade museum. Svenska kulturhistoriska museer som kulturskapare och samhällsbyggare” (tillsammans med Fredrik Svanberg, 2016). Hennes andra intresseområden innefattar bland annat minoriteternas och migrationens kulturhistoria, och frågor om kulturarv och kulturarvspolitik, materialitet och estetik.

4 augusti kl 17.30
När en designer inspireras – om ansvar, kulturarv och hållbarhet inom mode
Jørgen Simonsen
Värd: Falkenberg, genom Rian designmuseum och Falkenbergs hembygdsmuseum
Länk till föredraget: https://zoom.us/j/91882570400

Foto: Peter Christian Christensen

Vad händer när en designer finner sig inspirerad av en främmande kulturs traditionella, klädmässiga uttryck? Är det ett kreativt lån, kanske till och med en stöld? Eller är det tvärtom, ett sätt att visa respekt för, rent av att hylla, den kultur som gett inspiration? Kan handlingen leda till djupare förståelse och insikter i ett annat kulturarv, eller handlar det alltid om ett slags kulturell appropriering? Och vem vinner egentligen på utbytet, designern eller kulturen? 2017 blev Jørgen Simonsen inbjuden av Nordens institut på Grönland till att uppvärdera och belysa sälskinnets roll i grönländsk kultur. Resultatet blev ett samarbete mellan Simonsens coutureateljé i Paris, konsthantverkare på Grönland och pälsexperter i Istanbul; kollektionen Iskristallprinsessan och sedermera vandringsutställningen Iskristallprinsessan, vol. II. Föredraget handlar om denna kreativa process samt de efterföljande reaktionerna.

Jørgen Simonsen är danskfödd designer, bosatt och verksam i Paris sedan sin utbildning vid den franska modeskolan ESMOD. Han har under flera år arbetat för stora modehus som John Galliano, Givenchy, Chanel, Versace och Valentino. För de två sistnämnda var han även chefdesigner. Sedan 2002 har han arbetat under eget namn med att skapa unika couture-kreationer på beställning till klienter över hela världen.

18 augusti kl 17.30
Är mode konst?
Philip Warkander
Värd: Varberg, genom Varbergs Konsthall, Galleri Hamnmagasinet och hallands kulturhistoriska museum
Länk till föredraget: https://zoom.us/j/95650476772

Foto: Tomas Falmer

Det dröjde innan mode fick ta plats på konstmuseerna. Mode ansågs kommersiellt, ytligt och som lägre stående än den finkulturella konsten. Sedan några år tillbaka är läget ett helt annat, och mode finns inte bara som universitetsämne utan har också tagit plats på kultursidorna. Men frågan om hur mode och konst egentligen förhåller sig till varandra kvarstår. Hur definieras mode och vad är egentligen skillnaden mellan konst, design och konsthantverk?

Philip Warkander är lektor i modevetenskap vid institutionen för kulturvetenskaper, Lunds universitet. I sin avhandling undersökte han hur frågor om kön och sexualitet kunde manifesteras genom klädval. Därefter har han forskat om kreativt arbete inom modebranschen, men också skrivit modekritik för Expressen samt, tillsammans med Marie Ledendal, skrivit boken ”Danius och modet” (Hoc press, 2020).

1 september kl 17.30
Modebilder i svenskt 1700-tal
Patrik Steorn

Värd: Laholm, genom Teckningsmuseet och Konsthallen Hishult
Länk till föredraget: https://zoom.us/j/97124756485

Foto: Carl Ander

Nya modeprodukter cirkulerades snabbt i Europa redan under 1700-talet. En global media- och modeinriktade populärkultur etablerades, som präglades av aristokratins och borgarklassens smak och konsumtionsmönster. Det här föredraget handlar om franska modeplanscher och engelska modekarikatyrer som importerades till Sverige, och hur de togs emot av den svensk publiken. Modebilderna spred kunskap om europeiska kläder och frisyrer, men de gav också upphov till humoristiska omtolkningar och lokala piratkopior som fick ett eget liv.

Patrik Steorn är museichef för Göteborgs konstmuseum och docent i konstvetenskap. Har tidigare varit museichef vid Thielska Galleriet i Stockholm samt undervisat och forskat i konstvetenskap och modevetenskap vid Stockholms universitet.

 

 

Skriv något och tryck på enter.